Livets insikt  

Du jagar och sliter Du människobarn

och bliver en slav, en tidsandans träl,

ty så har Du fastnat i vardagens garn,

Du ej förstår vad som gagnar ditt väl.

O, att Du insett vad Gud om Dig tänkt

och vårdat det dyra som kallas för livet,

för allt som Du fått, från Honom är skänkt

men en gång det tas som blevo Dig givet.

Ty en dag står döden med blekvit hand

och visar med detta, att livet är slut,

då skall Du lämna de levandes land

ty då har timglasets sand runnit ut.

Och när kistan i mullen så sänkes ned,

då finns inte mer några tillfällen kvar,

ty Du insåg ej att mot afton det led

- men se än är tid, ännu livet Du har.