Jerusalem, en ödesfråga för hela världen - Holger Nilsson

Publicerad juni 2002

Dagen efter att Ariel Sharon hade blivit vald, gick han till  Klagomuren, den stödmur som finns kvar från templet på Jesu tid. Mot denna mur lägger han handen och citerar från Ps. 137: "Nej, om jag förgäter dig Jerusalem, så förgäte  min högra hand sin  tjänst. Min tunga låde vid min gom, om jag upphör att tänka på dig, om jag icke låter Jerusalem vara min allra högsta glädje." Vidare proklamerade han att Jerusalem är judarnas odelbara huvudstad. Denna proklamation som gick ut via TV världen över, var en deklaration av Guds ord, som talar om förhållandet mellan judarna och Jerusalem. Judarna är för evigt sammanbundna med denna stad. Inget annat folk har heller haft Jerusalem som sin huvudstad. 
 

När palestinierna nu begär Jerusalem som huvudstad  saknar detta alla historisk förankring Ja, inte bara detta är historielöst, även palestinierna har ingen historia som folkslag, eftersom det inte finns något folkslag med denna benämning. I vår tid är det lätt att falla offer för den palestinska propagandan, den är en stark faktor i kampen. De som bekänner sig som kristna får inte vilseledas till att betrakta det nuvarande skeendet som politiskt, det är så mycket mer än så - det är profetiskt.

 
De kristna som vill ligga i  linje med Guds plan, måste ha Guds ord som grund för sin betraktelse av den nuvarande konflikten. Guds plan med judarna, samt staden Jerusalem, den ligger fast. Gud har själv utvalt Jerusalem för ett speciellt syfte. Det kan vi läsa om i 2 Krön. 6:6: "Men Jerusalem har jag utvalt för att mitt namn skall vara där."
Att nu judarna är tillbaka i sitt land och staden Jerusalem, är långt ifrån en tillfällighet. Det är ett led i den plan som profetiskt finns nedtecknad i Guds ord. Det är också ett svar på en bön som judarna bett i 2000 år. Den bönen är: "Nästa år i Jerusalem". Så har bönehälsningen ljudit år efter år. Nu är judarna tillbaka i Jerusalem.

Judarna ber vid Klagomuren

Det innebär att vi kan bereda oss på en allt större dramatik, både kring Israel och Jerusalem. Att Jerusalem kommer att bli mer och mer konfliktens kärna, det blir allt mer uppenbart. Så här uttryckte sig en palestinsk förhandlare i ett reportage på TV den 15 februari: "Det blir ingen fred om inte Jerusalem blir huvudstad i en palestinsk stat."
Detta är inte bara en angelägenhet för de araber som kallar sig för palestinier. Frågan om Jerusalem är betydligt större, det berör också andra arabländer. Därför utgör denna fråga en konflikthärd som kan få oanade konsekvenser. 
Vi har kunnat läsa om hur Saddam Hussein har börjat att utbilda en armé. Syftet med denna armé är att, som man säger "befria Jerusalem".

Irak har dessutom tidigare hävdat att mer än 6,5 miljoner frivilliga finns beredda för ett "heligt krig" mot Israel. Den jordanska tidningen al-Arab al-Yawn skriver i år: "Vi måste bereda oss på det värsta." Inte undra på att världens ledare är oroade inför framtiden. Jerusalem utgör konfliktens kärna. Jerusalem är faktiskt en ödesfråga för hela världen. Hur skall Jerusalemsfrågan lösas? Världens poliska ledare ställer sig idag den frågan.

Tipsa en vän

Skriv ut