|
Islam i Sverige
- en tudelad bild - Holger Nilsson
Publicerad november 2005
Det finns många som tror att islam i Sverige, skulle vara så mycket
annorlunda än det islam som vi hör om i andra länder. Det kan tyda på
bristande insikt om man lever i den föreställningen.
Vi skall ge några exempel på islamiska budskap i Sverige. Då vi letade
information på internet om islam, så kom vi in på en islamsk hemsida. Läs
budskapet här och begrunda det:
”Bröder och systrar i Islam,
det finns många som glömt att judarna och de kristna är de största fienderna
till Islam. Allah har beordrat Muslimerna att strida mot dem. Fånga dem och
bind dem, slå dem och döda dem uppmanar Allah oss i Koranen. Allah säger
också att Muslimerna skall strida mot dem som finns närmast och låt dem
finna hårdhet i er, vad betyder annars detta? Och om Allah beordrar
Muslimerna att slåss mot dem fast de är i sina egna länder, hur kan du då
låta dem få vara i det Heliga landet?”
Ja, budskapet talar för sig själv
om hur man skall behandla judar och kristna:
”Fånga dem och bind dem, slå dem och döda dem uppmanar Allah oss i
Koranen.”
Man kan fråga sig om inte det här
är hets mot folkgrupp? Vad skulle annars kunna räknas som det? Vi tycker att
i jämförelse med det som Åke Green uttryckte om homosexualitet, så är hans
budskap rena vänskapsuttalandet i jämförelse med det vi citerat.
För det som Green sa, ställs hans nu till svars i den ena rättegången efter
den andra, medan det här får passera utan att myndigheterna reagerar. Men
det är klart att en gammal vänlig, snart pensionsmässig pingstpastor, är ju
helt ofarlig att ta i tu med. Det är betydligt farligare att agera mot
islamska företrädare. Tala om dubbelmoral i det här landet! Hyckleri är ett
annat namn på sådant.
Just denna undfallenhet för islam är betecknande. Allt fler inser att så är
fallet. Gjohn-Marko är Kosovoalban. Han växte upp som muslim men har blivit
en personlig kristen. Vi skall citera vad han säger i en intervju i Trons
Värld, nr 12 för i år:
”Jag är rädd för den undfallenhet som präglar Europas relation till islam.
Det är inte politiskt korrekt att kritisera islam. Säg det minsta lilla och
du riskerar att stämplas för hets mot folkgrupp.”
Att det finns en europeisk undfallenhet för i slam, det anser också
författaren Raphael Israeli. Han har skrivit boken ”Islamikaze -
manifestations of Islamic martyrology.” I den ger han bl a utryckt för hur
han anser att Europa i princip böjt sig för islam. Sverige tillhör nog de
ledande länderna när det gäller denna undfallenhet. Ett politiskt fjäsk som
ibland tar sig rent löjeväckande former.
Vad beträffar kristen tro däremot så är kritiken ofta osaklig. I år har
exempelvis två ministrar i regeringen uttalat sig på ett grovt förolämpande
sätt gentemot kristna.
I massmedia möter oss också ofta detta. I t ex Sveriges Radios sommarprogram
ägnade journalisten Lena Andersson hela programmet åt att på ett osmaklig
och osakligt sätt skända Jesus. Detta utan reaktion från Sveriges Radio.
Skulle Sveriges Radio släppa fram någon som gör ett liknande program om
Muhammed?
Knappast, vi kommer inte att får höra något sådant. Det vågar man inte, för
de vet att dödsdomen kommer att bli en verklighet, om man skulle göra det.
Dödshot uttalas nämligen i olika islamska sammanhang i vårt land. Vi uppgav
i inledningen av artikeln vad man kan läsa på en islamsk hemsida. Vi hämtade
denna information på: www.ansar.se/?sida=hirja
Denna hemsida presenteras bland annat på följande sätt:
• Att presentera islam till muslimer och icke-muslimer så som det är
beskrivet i Koranen och Profetens Sunna.
• Att på ett enkelt sätt lägga fram islam till unga muslimer.
• Att visa den unga muslimen att islam går att praktisera oavsett tid och
plats.
Som synes av denna beskrivning så är denna hemsida ingen extrem variant av
islam, men ändå är uppmaningen att man skall döda.
Det
islamska forskningscentrat i Göteborg har gett ut en skrift som man sänder
gratis till den som är intresserad av att lära känna islam. Vi skickade
efter den, namnet på den är: ”Den sanna religionen.”
I denna bok, på sid. 79, kan man läsa följande: ”Avfall från Islam är en
allvarlig synd som bestraffas med döden. En person som avfaller från Islam
förnekar sanningen efter att ha lärt känna den och förtjänar därför inte
livet och förlorar anledningen till sin existens. Men om hans avfall beror
på ett brott mot Islams grundpelare, bör han bättra sig och be Allah om
förlåtelse och uppföra sig i enlighet med islamska lagar.”
Detta är inte enda exemplet där man talar om dödsstraff för de som lämnar
islam. Det finns fler, och än värre, - det praktiseras också. Även om det
inte praktiseras i Sverige, har det kostat livet i andra muslimdominerande
länder, att lämna islam och t ex bli en kristen.
Efter att ha gett denna bild av islam, skall vi i sanningens namn säga
att det också finns en annan sida. Det finns verkligen skillnader bland dem
som bekänner sig till islam.
Många muslimer i Sverige har flytt undan diktaturer där islam är
dominerande. Dessa har tagit avstånd från det sätt som islam har utövats i
deras hemländer, men de är ändå muslimer.
Många av de muslimer som vi möter här i Sverige, ja de flesta, är inte några
som ställer sig bakom den form av islam som utför som exempelvis utfört
terroristattacker. Det är muslimer som vill leva i fred och harmoni med
omgivningen. Det är oerhört viktigt att vi inte anklagar dem för
terrorhandlingar som utförts av andra anhängare till islam. Vi skall bemöta
dessa med kärlek. Vad dessa behöver känna är inte utanförskap utan ett
vänligt bemötande. Vi skall komma ihåg att Jesus har dött för dessa
människor. Han längtar efter att också de skall lära känna honom som
världens frälsare.

Bakom slöjan döljer sig en människa som Jesus dött för.
Det finns många vittnesbörd om hur Jesus har visat sig för muslimer i
drömmar och syner. Det har varit starka uppenbarelser för de som tagit emot
dessa och det finns alltså en stor skar som tack vare detta har tagit emot
Jesus som sin personlige frälsare.
Det har varit mycket svårt eller rentav förbjudet att missionera i många
muslimska länder. Nu har vi många muslimer i vårt land. Missionsfältet har
kommit till oss. Det är dags att inse detta och en uppgift som de kristna
församlingar ska ta vara på. |