Senare än vi tror - Holger Nilsson
Publicerad augusti 2006
Att vi närmar oss mot slutet av denna tidsålder, det finns det flera
tecken på. Allt fler börjar också ge uttryck för det.
Later than we think
Så löd rubriken över en artikel i The Washington Times den 6 februari i år.
Att det alltså skulle vara senare än vi tror, borde naturligtvis medföra att
det profetiska budskapet gick ut från predikostolarna i vår tid betydligt
kraftigare, om vi hade haft en mer levande profetisk förkunnelse.
Nu är det istället profan media som basunerar ut det. De bekanta orden av
Jesus, ”att om dessa tiga skall stenarna ropa” känns väldigt aktuella.
Vi har på annan plats i tidningen refererat till den välkända tidskriften
TIME.
Då handlade rubriken om den katastrofkurs jorden befinner sig på, på grund
av de enorma förändringarna av klimatet.
Innan vi återgår till The Washington Times skall vi referera vad Time
skriver i nr 14.
I den rapporteras det att Irans president Ahmadinejad skall ha uttryckt i
officiella möten, att historiens slut är bara två till tre år borta.
Hur detta skall uppfattas, kan det finnas flera anledningar att reflektera
över. I artikeln talas det om Iran som nu anrikar uran, och som tydligen är
avsett för att framställa kärnvapen.
Ett Iran som har kärnvapen, kan åstadkomma en världsbrand. Detta är den ena
sidan av talet om att historiens slut är nära.
Det andra sidan är den religiösa. I artikeln i TIME talas det om att
Ahmadinejad inte bara är en ivrigt islamskt troende person, utan dessutom
tror han på en nära förestående återkomst av den 12:e imamen.
Denne imam försvann spårlöst på 900-talet. Imamen skall alltså återkomma,
för att upprätta ett islamiskt gudsrike.
Det är alltså detta som man tror snart skall bli en verklighet. Men innan
det sker kommer världen att få genomgå en mycket svår tid. Dessa är de
tankar som alltså finns.
Irans president Ahmadinejad
Om vi återvänder till artikeln i The Washington Times, så belyses detta
på följande sätt; att innan återkomsten av den 12:e imamen skall den föregås
av:
”ett kosmiskt kaos, krig, blodsutgjutelse och dödliga epidemier. Efter denna
omvälvande konfrontation mellan de goda och onda krafterna ska Mahdi (den
12:e imamen, vår kommentar.) leda världen till en era av universell fred.”
Innan den fred, som man tror skall komma, kommer alltså först en världsvid
omvälvning med kaos. Vi har nu fått en mycket tydligare bild av det synsätt
som finns i Iran, och som vanligtvis inte förmedlas i media. Detta är också
till stora delar denna fanatiska, religiösa, shiamuslimska uppfattning som
styr tänkandet och agerandet i Irans ledning.
Detta är djupt oroande, för i denna uppfattning finns inget utrymme för
kompromiss. Det religiöst präglade handlandet står över politiskt handlande
och beslut.
Detta framgår också av artikeln i The Washington Times, där man kan
konstatera att Irans president har avskedat landets mest erfarna diplomater
och mängder av andra högre tjänstemän, företrädesvis de som inte delar hans
uppfattning om en apokalyptisk konfrontation. Man konstaterar vidare att det
iranska ledarskapet fingrar på avtryckaren för en kärnvapenarsenal.
Om inte Iran får ett nytt ledarskap är det stora risker att man kastar
världen in i en som det sägs här; ”apokalyptisk konfrontation.”
Shiamuslimerna ser detta nämligen som en förutsättning för att den 12:e
imamen skall framträda. Därför är ett våldsamt krigsscenario inget som man
tvekar inför, utan tvärtom något som man rent av eftersträvar.
Det är ett allvarligt perspektiv som vi bör ha i beaktande - och det kan
vara senare än vi tror!
Skriv ut 