Globaliseringen -
ett profetiskt tecken
Ett ord som vi mer och mer mött under senare år är ordet
”globalisering”. Nu är detta mer än ett ord, det talar om en utveckling som
nu är för handen. Men det är också ett profetiskt tecken på att vi lever i
den yttersta tiden.
Före den 7 maj 1983 hade inte
världen hört talas om ”globalisering”. Det var nämligen vid detta datum som
uttrycket först användes. Det var direktorn vid Harvard Business School,
Theodor Levitt, som använde ordet i denna mening: ”globaliseringen av
marknaden ligger nu inom räckhåll”.
På mindre än 25 år har alltså detta ord blivit ett begrepp, och framförallt:
- globaliseringen är nu en verklighet. Vi behöver inse detta och inte minst
ha en profetisk förståelse för vad som nu är i görningen.
Världsmedborgare
Det finns en stor entusiasm över den globalisering som vi nu ser. Människan
är hänförd av att vara ”världsmedborgare”. Det ligger något stort i det och
människan har alltid tilltalats av det stora.
Redan på den tiden när man byggde Babels torn ville människorna bli
delaktiga i det stora och förenande: ”Låt oss göra oss ett namn, så att
vi inte sprids ut över hela jorden.” 1 Mos 11:4. Människan är i alla
tider djupast sett sig lik och i vår tid hör vi samma tongångar som på den
tiden.
Världsregering
I vår tid är målet inte att bygga ett torn som samlande aktivitet, nu är det
en global världsregering som det verkas för. Mer och mer reses kravet på en
sådan. Entusiasmen inför detta nya och stora, gör att man blir förblindad
för den faran som helt uppenbart finns i detta.
Det krävs eftertanke innan man ger sig hän till dessa planer. En som tänkt
till kring detta är filosofen Karl Jaspers. Redan 1949 framförde han sina
tankar i en bok med en titel, som på svenska skulle lyda, ”Historiens
ursprung och mål”.
Han skriver där att oavsett hur en framtida global världsregering skulle
gestalta sig, skulle en suveränt härskande makt med ett totalt monopol på
alla former för vålds- och maktutövande, och utan jämstarka motkrafter,
utgöra inte bara en olidlig tyranni, utan också slutet på allt politiskt liv
av det slag vi känner till.
Detta kan sägas vara en profetisk varning, väl värd att lyssna till! Detta
är nämligen en profetisk parallell till den antikristliga regim som Bibeln
varnar för.
Men människor kommer inte att låta sig varnas, vare sig av världsliga
filosofer eller av Bibelns profeter. Har man något stort för ögonen så
kommer man bara att rusa fram emot detta. Ropen på en världsregering kommer
därför allt tätare.
Inför världsregering nu!
Så löd rubriken i Dagens Nyheter den 29 oktober 2003. Bakgrunden till
rubriken var att den brittiske journalisten George Monbiot skrivit en bok,
”The Age of Consent”. I den behandlar han svåra frågor om politikens globala
framtid.
Han skissar på lösningar av de svåra frågorna och en sak som han kommer fram
till är inrättandet av ett oberoende världsparlament.
Efter att denna tanke alltså kastades fram för några år sedan, har den
slagit rot och man är beredd att gå vidare. Därför blir man inte helt
överraskad när man i år möts av tankar på hur denna globala världsregering
skall väljas. Det framgår av en rubriken i Svenska Dagbladet den 4 mars i
år, som löd så här:
Hur skall vi välja vår globala
regering?
Artikeln visar på att man världen nu över undersöker möjligheterna för att
upprätta en global regering. En av dem som sysslar med detta är
filosofiprofessorn Folke Tersman. Han säger: ”En världsregering går i
längden inte att undvika. Frågan är hur demokratisk en sådan blir”.
Det är här som Bibeln kan ge besked. Den blir inte alls demokratisk, den
blir underställd en stark ledare som Bibeln kallar för Antikrist.

Maktmänniskan -
Antikrists framträdande förbereds
Denna varning till trots
fortskrider arbetet med att få fram denna maktkoncentration, en plattform
för superledaren att sätta sig överst på. Folke Tersman säger vidare: ”Det
handlar om att föra upp politiken på en högre nivå.”
Det är just denna maktförskjutning uppåt som det skissas på i den
globaliseringsprocess som nu pågår. Går man till Wikipedia och söker på
ordet ”globalisering”, så kan man läsa: ”Politiskt är det en förskjutning av
makten uppåt till överstatliga eller mellanstatliga organ på
nationalstaternas bekostnad som sker.”
Det är exakt detta som nu har skett i Europa genom EU. Priset för det som
här sker får de enskilda länderna och dess medborgare betala. Det verkar
också som man är villig att betala priset. Man ser inga hinder. En annan
rubrik vittnar också om det:
Varför inte en världsregering?
Rubriken här ovan är hämtad från Västerbotten-Kurien den 6 april 2005. Det
är på kultursidan som det görs en reflektion kring filosofen Torbjörn
Tännsjös bok Läget. Den handlar om krig, moral och världens framtid. Tännsjö
gör här ett förslag till hur en världsregering kan skapas.
Ja, tankarna kring en världsregering poppar upp allt oftare. Det som börjar
som en tanke och när en sådan tanke får spridning, blir den ofta en
verklighet.
Det är inte alls omöjligt att EU skulle kunna bli den naturliga plattformen
och utgångspunkten för en världsregering. I Europa har ju länderna redan
gått samman i en överstatlig modell. Säkert skulle detta kunna vara ett
exempel, en form som tilltalar den övriga världen. Det skulle också kunna
vara något som man utgår ifrån och som kunde vara den centrala mittpunkten
för denna världsregering.

Världen länkas
nu samman
Att Europa kommer att spela en
avgörande roll när det gäller den antikristliga regimen som kommer att
upprättas i den yttersta tiden, det vet den som studerat Bibelns profetior.
Så här skriver Stanley Sjöberg i Hemmets Vän den 9 augusti i år: ”Europas
folk är den världsdel som Bibeln förutsagt kommer att gestalta det
antikristliga systemet, med förakt inför tron på Jesus och hat gentemot
Israels folk.”
Vi ser nu hur detta motstånd mot Jesus, de troende och Israel redan börjat
gestalta sig i Europa. Det är tydliga signaler som borde uppfattas av alla
troende.
I detta sammanhang kan nämnas att Romklubben grundades 1968 av den
italienska frimuraren Aurelio Percce. Han var förespråkare för en
världsregering. Romklubben delade in världen i tio regioner, som de kallade
”kungariken”. Detta finns bl a presenterat i dokumentet Regionlaized and
Adaptive Model of the Global World System, utgivet 1973.
Steg mot världsregering
Vi är nu i ett utvecklingsstadium som det sedan länge har skissats på. Redan
när Winston Churchill 1947 höll ett tal med rubriken Europas Förenta stater,
så kan vi där se att han siktade mot en världsregering. Ett förenat Europa,
var en förutsättning för detta, menade han.
Så här talade Churchill: ”Vi vill naturligtvis inte påstå att det Förenade
Europa blir en slutlig och fullständig lösning på alla internationella
problem. Det slutliga målet, vartill vi bör sträva, är att skapa en
auktoritär, alldominerande världsordning. Så länge en effektiv
världsregering inte kan upprättas och snart träda i verksamhet är utsikterna
till fred och framsteg mörka och osäkra. Utan ett förenat Europa finns inga
säkra utsikter till en världsregering. Det är ett lämpligt och ofrånkomligt
steg mot uppfyllelsen av detta ideal”. Slut citat.
Vi har nu ett förenat Europa och steget till en världsregering behöver inte
vara långt borta. Signalerna är tydliga, vi har redogjort för några här.

Maktmänniskan –
Antikrist får makt över folken
Den som vill ägna lite tid och
att sätta sig in i det profetiska ordet, kommer att se vad som är profetisk
förutsagt. Då Bibeln i sin sista bok beskriver hur det antikristliga väldet
får sitt grepp över folken, så beskriver den situationen så här: ”och det
fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag”. Upp. 13:7.
Vi kan se hur de senaste årens utveckling har en tydlig inriktning som
leder till den slutliga uppfyllelsen av det som Bibelns sista bok varnar
för.
|